söndag 18 mars 2012

På besök i Uppsala

Var ju iväg och hälsade på min farbror idag. vi var fem i bilen: jag, pappa, min faster, lillasyster och farmor. Satt och tittade ut på landskapet som svischade förbi och förändrades allt mer ju längre ut vi kom från Stockholm och ut på landsbygden. 

Min farbror ligger på ett konvalescenthem uppe i Uppsala. Han har cancer och detta är liksom den sista anhalten så att säga... I alla fall vad jag fått höra. Han fick diagnosen för kanske ett och ett halvt, två år sedan, det var inte ens säkert att han skulle ha levt genom förra sommaren, nu vet jag inte riktigt vad som händer, inga mediciner tycks bita, men han verkade trots allt rätt okej för någon som är så pass sjuk när vi var och hälsade på, han satt visserligen i rullstol, men var uppe och igång och hade inga slangar eller dropp eller maskiner kopplade till sig. Fast vad vet jag, han kanske ansträngde sig för att vi var och hälsade på, han har ju ont och så, men har inte vågat fråga så mycket, mest för att jag inte vill veta, hur hemskt det än låter. 

Har nog inte tagit in det riktigt än, är nog i chock, fast jag inte förstår det. Min andra farbror dog i cancer även han, men vi var inte så nära och hade inte setts på flera år, minns honom knappt tyvärr... 

Så himla mycket tankar som snurrar i mitt huvud. Igår - hälsa på en ny individ, ett helt nytt liv, vars liv just tagit sin början. Idag - hälsa på någon som mer eller mindre ligger på sin dödsbädd. Kontraster. Min farbror minns jag, han har liksom funnits med hela mitt liv. Det känns jobbigt. Jobbigt att inte veta hur länge till han kommer att finnas där. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar